NÄTRASTVAKTEN

NYHET:

liveonline3

NÄTRASTVAKTEN

Nätrastvakten tar hand om skolans mobilproblem.

Ger du dina elever tillgång till någon som kan hjälpa dem

på nätet, där de är, när det händer?

Slipper eleverna oroa sig för kränkande händelser i mobilen,
slipper lärarna konflikter och alla kan fokusera på lärandet.

Ni får en kod till Nätrastvakten (bilden ovan) som placeras på skolans hemsida. 
Lärare, föräldrar och elever kan klicka på bilden och få hjälp med sina mobilproblem online. (Prova själv att klicka!) 
Du får frågor/problem vidarebefordrade med epost till av dig/ bestämd mottagare (Kuratorn?)
KOM IGÅNG, DET FINNS INGET ATT VÄNTA PÅ!
 
Gör din intresseanmälan här.
HemNyheter

Nyheter

Skolan missat digitala tåget

SKOLANS BRIST PÅ DIGITAL KOMPETENS HOTAR VÄLFÄRDEN.

Regeringens nya Strategier för skolans digitaliseringStrategier för skolans digitalisering kommer förflytta skolan tillbaka till 1990-talet. Är det ens en strategi? Det finns inte ens en målsättning eller är målsättningen att man ska ha en strategi? Oklart. Jo, men, det står faktiskt:

"Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. 

Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras."

Ska skolan förse alla elever med en egen dator/surfplatta till 2020? Har inte nära 100% redan det? Ska sedan lärarna (minst vana) lära våra barn bli digitalt kompetenta? Våra barn är den mest uppkopplade folkgruppen i världen. Byter man ut ordet ”elever” mot ”lärarna” i den Nationella strategin, verkar det mer relevant.

Men, är skolan till för lärarna eller våra barn?

 

>


MILJARDER BORTKASTADE
Tåget går nu! Det kommer inget nytt. Gör man inte rätt saker idag, kommer vi tappa nödvändig kompetens för att kunna konkurrera och behålla vår välfärd. Det kommer kosta många miljarder, men framför allt många förlorade år för våra barn.
Inköp av datorer/surfplattor i svenska skolor har redan kostat minst 3 miljarder, UTAN NÅGRA ÖKAD RESULTAT, TVÄRTOM! Precis som i den Nationella strategin har det inte funnits en plan för hur/vad de ska användas till. Misstagen är på väg att upprepas igen!

 

FUNDAMENTALA PROBLEM
Skolan dras med ett stort antal fundamentala problem. Det saknas tex 55.000 lärare 2020, men hur man ska jobba och organisera skolan effektivare förekommer inte alls i strategin. I ALLA andra verksamheter används digitaliseringen till att jobba effektivare, ökad tillgänglighet, ökad service, spara mycket tid och pengar.
En nationell strategi borde handla om hur man löser problem, höjer resultaten och rustar våra barn för framtiden. Det borde finas konkreta och mätbara mål.


 Digitaliseringen skulle kunna innebära:

 Högre PISA- resultat.
 Högre betyg och meritvärden.
 Ingen lärarbrist.
 Minskad administration för lärarna.
 Realisering av den likvärdiga skolan.
 Slut på lärarlotteriet.
 Alla godkända.
 Individuell studietakt.
 Alla får tillgång till de bästa lärarna.
 Skolan öppen 24/365

Inget av det här är dock en målsättning i Nationella strategier för skolans digitalisering. Där är målet att alla ska ha en egen surfplatta 2020.
Vad man ska göra med dem är oklart. Hur det ska frigöra tid för lärarna är okänt. Hur det löser lärarbristen, finns inte en rad.

TOTALT MISSFÖRSTÅTT DIGITALISERINGEN
Skolan har totalt missförstått digitaliseringen. Det är inte en fråga om handhavande. Det är inte bara ett pedagogiskt verktyg för att söka på nätet. Det är inte det digitala som behöver komma in i skolan, det är skolan som behöver komma ut digitalt.
Digitaliseringen kommer att förändra allt i skolan som relaterar till tid och rum. Vad är en skola, klassrum, lektion, termin, årskurs? Hur ska vi jobba när skolan inte längre är en byggnad?
Varför skulle en lektion vara något som pågår i en viss lokal, med vissa människor, en viss tid, i samma takt? Hur organiserar vi skolan när många jobbar hemifrån?
Den stora kraften i digitaliseringen är ju att jobba och organisera lärandet på ett nytt och effektivare sätt. "- Vi skulle inte kunna göra något som minskar lärarbehovet", sade Skolverket vid möte nyligen. - Som jämförelse säger CityCorp att digitaliseringen kommer spara 1,6 miljoner jobb i banksektorn.
Online-handeln ökar, vi köper skor, kläder, böcker, resor, gör bankärenden dygnet runt, deklarerar online och nu kan man också träffa doktorn (om 7 minuter) i mobilen (kry.se). Allt och alla ökar sin tillgänglighet i mobilen, till tid och plats som passar oss, men i skolan är mobilen ett problem och förbjuden!
MYCKET ALLVARLIGT HOT MOT VÄLFÄRDEN
Nu leder skolan digitala strategier tillbaka till 1990-talet. Det kommer kosta många miljarder, men också förlorade år för många elever och i förlängningen Sveriges konkurrenskraft och välfärdssamhället. Det blir troligen dödsstöten för den allmänna skolan.

DET DIGITALA LEDARSKAPET

DIGITALT LEDARSKAP

Digitaliseringen kommer snabbt innebära dramatiska förändringar för skolan. Frågan är hur skolan kan finnas tillgänglig i elevernas mobiler, inte om mobilen får användas i skolan. Det är inte heller som många tror bara en fråga om ett nytt pedagogiskt verktyg. 

 

BrainM
Alla begrepp i skolan som relaterar till tid och rum håller snabbt på att lösas upp. Vad är en lektion? Något som pågår i en viss lokal, med vissa personer, en viss tid? Vad är en termin? Årskurs? Klassrum? Läromedel? Lärare? Skola? 
Varför ska alla lära sig i samma takt, samtidigt? IT-utvecklingen öppnar nu för:
- Individuell studietakt
- Alla får tillgång till de bästa lärarna
- Alla går ut godkända
- Skolan är öppen dygnet runt, alla dagar
- Betyg, meritvärden och PISA- resultat ökar
- Lärare är tillgängliga dygnet runt
- Lärarna får högre lön och status
 

FRAMTIDSKOMPETENS

Framtidskompetens är inte att eleverna kan trycka på appar och knappar i klassrummet. Utmaningen är att skolans ledning och lärare har digital kompetens för att jobba och organisera skolan i en allt mer uppkopplad värld. Det är så skolan blir mer relevant. Det är så man jobbar utanför skolan. Det är vad som väntar eleverna i arbetslivet.

SNACK ELLER VERKSTAD?

Skolan kan inte tala om digital kompetens och själv inte jobba och organisera digitalt. Men hur gör man? Det är ju tyvärr inget man får lära sig på Lärar- eller Rektorsutbildningen. För högskolor, universitet eller Skolverket är smarta mobiler, surfplattor och 4G närmast okänt.
Framtidens vinnare är de som lyfter blicken från läroplanen och tittar på verkligheten utanför. Titta på dina elever, deras mobiler och fråga dig, hur vi ska möta deras behov och förutsättningar?
Vill du veta hur? Gör en intresseanmälan här.

När du SETT det förut...

1-1 NEXT LEVEL

Det är många skolor som har hållit på med IT ett tag, men de stora vinsterna uteblir. Precis som många säger är det mycket av samma som snurrar runt. Har vi inte SETT det förrrut? Hur långt kan man komma på gratisföreläsare, självskattningsverktyg, kollegialt lärande och dela-kulturen? Handen på hjärtat, man får det man betalar för. Mycket pengar läggs på apparaterna. Hur mycket på skolans digitala kompetens? Har det lett fram till något resultat? Kanske är det dags att komma vidare?
Det har också varit trögt att få med alla på tåget. Inte ens eleverna är sugna på IT i undervisningen. Allt för mycket har kommit att handla om teknik och att få det att fungera. Snart har vi en svekdebatt om uteblivna resultat.
Som jag har sagt och skrivit många gånger handlar IT-utvecklingen främst om en förändrad infrastruktur. Alla begrepp i skolan som relaterar till tid och rum håller på att lösas upp.
- Den nya platsen är: Varsomhelst.
- Den nya tiden är: Närsomhelst
- Den nya vägen är 4G, Wifi

Det är INTE NÄTET SOM BEHVÖER KOMMA IN I SKOLAN - DET ÄR SKOLAN SOM MÅSTE KOMMA UT PÅ NÄTET!

Varför finns det 2 miljoner appar, som laddats ned 200 MILJARDER GÅNGER?? Jo, alla andra företag och organisationer har FLYTTAT UT sina tjänster, så du och jag kan göra det vi behöver i vår takt, på tid och plats som passar oss, i mobilen!!
Så vi hjälper skolor att lyfta IT-användningen till en högre nivå (1-1 NEXT LEVEL) som leder till högre resultat. Det handlar mycket om ledningsfrågor (digital kompetens). Konsten är att styra och organisera IT-utvecklingen med bla policy och riktlinjer för nya arbetssätt. Inte minst viktigt är att jobba med förankringsprocesser, bla hur man motiverar både lärare, elever och deras föräldrar.
Vi öppnar för och visar vägen (lotsar) bla till:
- Ökad motivation och relevans.
- Individuell studietakt.
- Alla blir godkända.
- Högre betyg, PISA-resultat, meritvärden.
- Hur man spar miljoner i skolbudgeten.
- Vägen till högre lön och status.

Låter det intressant? Om du vill veta mer, gör en intresseanmälan här

VEMS DIGITALA KOMPETENS?

De stora vinsterna, lösa skolans problem, spara mycket pengar och högre resultat, kommer först när man utvecklar och förändrar sitt sätt att arbeta och organisera verksamheten.
Det är långt liten vagskalviktigare hur skolledningens digitala kompetens kan öka tillgängligheten till lärandet (80%), än elevernas digitala kompetens om hur man använder appar och knappar i klassrummet (20%). Det står kanske i Lgr11, men verkligheten utanför är en annan. Läs gärna mer här:
IT-strategi är mer en fråga om förankringsprocesser, att ha en vision om framtiden och kunna ”sälja in” till lärare, föräldrar och elever vad man har för (trovärdiga) strategier för att komma dit. Dvs, Vart är vi på väg? Hur kommer vi dit? Inte om rektorn bloggar och twittrar eller hur många datorer vi har i skolan. 
Vet skolledningen verkligen vad som händer? Har de gjort sin hemläxa? Gör de bara som alla andra? Köper datorer och hoppas man är med i matchen? Slänger de sig med floskler om EU-´s 8 nyckelkompetenser, 21´th century skills och entrepenöriellt lärande? Hur och när kommer antalet datorer lösa några problem?
Vilka analyser har man gjort av IT-utvecklingens konsekvvenser? När kommer förändringarna? Vilka? Vad finns det för hot och möjligheter? Hur förberedda är vi?
Vad har ni för strategi för möta en utveckling där eleverna, kanske nästa termin kopplar upp sig mot en annan lärare/skola. När kommunen drabbas av en lärar- och elevflykt, till en mer uppkopplad skola hjälper varken PIM3, SAMR, eller 21-century skills.

Lösning på lärarkrisen

ÄR DET FRIA YRKET LÄRARNAS PROBLEM?

DN skriver att många lärare hör av sig och beskriver hur många osynliga timmar som går åt och som inte har med undervisningen att göra. Men vad är orsaken till det? Finns det kanske ett strukturellt problem i skolan? Går det inte längre att arbeta på samma sätt som skolan gjort sedan 1842. Skolan tvingas på en massa nya reformer, men vem städar undan de gamla arbetssätten?
INGEN CHEF?
Kanske är det så att lärare och deras rektor saknar kompetens för att effektivisera sitt arbete? Kanske är det så att chefen inte har inflytande över hur lärarna jobbar. Är det inte deras egen uppgift att fortbilda sig? För många är det oklart vem som ansvarar för fortbildningen. Under alla omständigheter kan inte den enskilda läraren ta på sitt ansvar hur skolan är organiserad. Det blir inte heller några sk ”skalfördelar” om var och en bara löser sina egna problem.

VART ÄR VI PÅ VÄG? 

Läs mer: Lösning på lärarkrisen

Fler artiklar...

GTranslate

Swedish Chinese (Traditional) English French German Hindi Japanese Thai

NÄTRASTVAKTEN

DIN DIGITALA RÅDGIVARE

Första 15 min är gratis.
Därefter 500:- + moms/15 min.

KLICKA HÄR

Tekniska krav: Webbläsare..
Kamera, mikrofon och projektor gör det mycket bättre.
Betala med Swish eller kort via PayPal.
(Boka tid direkt i min kalender här.)
Go to top