NÄTRASTVAKTEN

NYHET:

liveonline3

NÄTRASTVAKTEN

Nätrastvakten tar hand om skolans mobilproblem.

Ger du dina elever tillgång till någon som kan hjälpa dem

på nätet, där de är, när det händer?

Slipper eleverna oroa sig för kränkande händelser i mobilen,
slipper lärarna konflikter och alla kan fokusera på lärandet.

Ni får en kod till Nätrastvakten (bilden ovan) som placeras på skolans hemsida. 
Lärare, föräldrar och elever kan klicka på bilden och få hjälp med sina mobilproblem online. (Prova själv att klicka!) 
Du får frågor/problem vidarebefordrade med epost till av dig/ bestämd mottagare (Kuratorn?)
KOM IGÅNG, DET FINNS INGET ATT VÄNTA PÅ!
 
Gör din intresseanmälan här.
HemNyheter

Nyheter

DIGITALT LEDARSKAP?

VEM BEHÖVER DIGITAL KOMPETENS - DIGITALT LEDARSKAP?

Den skola (läs lärare o rektor) som inte kan erbjuda ett tidsenligt arbetssätt o metoder som kunderna (gillar du inte ordet kund, ligger du redan risigt till) efterfrågar kommer inte överleva. Vi kommer snart se en ökad lärar- och elevflykt från skolor som inte hänger med i utvecklingen. Snart finns all utbildning tillgänglig på nätet och dina elever kommer få (och du kan inte hindra det) tillgång till de bästa lärarna och de bästa lektionerna. Det är vad du har att brottas med, inte vilka appar o knappar du ska använda i klassrummet. En sökning på "mattematik" på YouTube har 150.000 träffar. Matteläraren Daniel Barker får snart medalj av Kungen får sina flippade mattelektioner. Svenska universitet bävar för MOOC och tomma klassrum.

Frågan om digital kompetens, blir snabbt ett fråga om digitalt ledarskap. Avsaknad av nationella visioner eller IT-strategier gör att var och en är utlämnad till sin egen kompetensnivå. Skolan söker svaren och försöker "tolka" Lgr11. Där står ju mycket (gammalt) om vad eleven skall kunna, men inget om förvaltningens, skolledning eller lärares kompetensbehov för att realisera läroplanen. Den som bara följer Lgr11 ligger risigt till.
Digitalt ledarskap kan vara att först klara ut definitioner, vad menar man med IT och digital kompetens? Det är dessvärre/bättre olika för olika personer.
1. ett hjälpmedel, för att stava, läsa, skriva, förstora, översätta
2. ett arbetsverktyg, för att söka fakta, skriva, presentera
3. ett pedagogiskt verktyg, för att illustrera, simulera, interagera
4. infrastrukturen som man jobbar på/med/i
Vilket synsätt och hur man ser på IT avgör hur stor effekt det har. Jag ska inte fördjupa mig i det, utan bara konstatera att det inte är värdefullt att gräva ned sig i de första 3 om man inte har klart för sig frågorna var och när. Det är helt avgörande. Det är inte meningsfullt att bli bra på appar o knappar i klassrummet om klassrummet snart är borta.
vagskyltar
Digital kompetens börjar hos politiker, förvaltning och skolledning som måste bemästra digitalt ledarskap. Ansvariga ledare måste göra en omvärldsanalys och dra slutsatser om konsekvensera för den egna verksamheten. Omställningen är större än övergången från bondesamhälle till industrisamhället. Det måste man ta till sig och agera därefter. Det är främst en fråga om hur skolan organiserar sin verksamhet efter helt nya förutsättningar. Allt i skolan som relaterar till tid och rum håller snabbt på att förändras.
Det digitala ledarskapet handlar om att lotsa skolan in i framtiden, inte digitalisera gamla arbetsmetoder och organisationsformer. Det kommer vara ett enormt slöseri med mycket tid och pengar (som aldrig kommer tillbaka) att köpa in datorer/surfplattor utan IT-strategier hur de ska införas och förankras. Erfarenheten hur man gör finns sedan många år i näringslivet. Säg till om du vill veta hur och spara många miljoner. Det måste baseras på riktiga behov (hört om brist på tid? högre lön o status, PISA, meritvärden, högre betyg). Hur kommer vi till rätta med befintliga kända problem? Hur jobbar vi effektivare? Hur blir skolan mer relevant? Hur får vi individuell studietakt? En i sanningen likvärdig skola? Kan IT vara en del av lösningen?

mellan digtunnel

När det digitala ledarskapet slagit fast hur skolan skall verka, leda och styras, kan man börja titta på digital kompetens, om den behövs. Mitt råd som erfaren IT-strateg till dig som lärare är dyk inte för djupt i IT-frågorna. Du kommer inte behöva så mycket (om någon) kunskap om handhavandet. Det viktigaste är att du vet och förstår vilka resurser som finns och lotsa dina elever till dem.

FÖRÄNDRAT SYNSÄTT PÅ IT ÄR SKOLANS LÖSNING

Ett förändrat synsätt på IT kan snabbt lösa många problem i den svenska skolan.

Här finns lösningen på bla:

- Ökad relevans för eleverna
- Ökad individualitet
- Ökad tillgänglighet
- Ökad effektivitet
- Ökad lön och status för lärare
- Ökat lärartid för varje elev

Det enda som krävs är att skolan ser IT som ett verktyg för att utveckla sättet man organiserar verksamheten. Som det är nu tittar man bara på hur IT kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Så enkelt uttryckt kan man säga att lärarna försöker få IT att passa in i undervisningen, när IT egentligen löser upp eller totalt ändrar förutsättningarna för när och var man bedriver undervisning.


SKOLAN HAR ALLA FÖRUTSÄTTNINGARNA MEN SAKNAR KOMPETENS OCH LEDNING

Skolan har alla förutsättningar för att lösa sina problem. De finns där, framför deras fötter men ser det bara inte.
Orsaken är att Skolministern inte ser det. Han ger uppdrag till Skolverket, så de ger inga uppdrag till skolan, som inte chefen har sagt. Facket ser det inte heller. De ser bara bristen på högre lön och status, men kan inte konkretisera hur det leder till högre resultat. Tvärtom ser facket en mörk framtid, där det om 6 år saknas 43.000 lärare. I fackets bild finns det inte nog med välbetalda lärare för att lösa skolans problem.
Alla förstår att fler lärare per elev leder till högre resultat. Alla ser att verkligheten inte gör det möjligt. Alla ser att alla barn använder mobiler och Internet. I skolan har man förtalat, förbannat och förbjudit mobiler. Många i skolan talar om behovet av mer IT i skolan.
Allt fler barn får egen dator/surfplatta av skolan. Däremot har skolan ingen klar uppfattning av vad datorer, surfplattor, mobiler och Internet kan användas till. Det finns inga nationella riktlinjer, ingen IT-strategi och ingen vision om framtiden. Därför famlar de flesta skolor och söker svaret i läroplanen.
Där står det en hel del om vad eleven skall kunna om IT, men ingenting om vad skolledning och lärare behöver för att utveckla undervisningen.  Resultatet blir att med nya IT-satsningar går det nu åt mer tid än det frigör. Lärarna ser bara en ny apparat man ska använda i undervisningen. I praktiken har man tagit in en gökunge i boet. I alla andra branscher utanför skolan använder man IT till att bli effektivare, öka tillgänglighet, service mm Framför allt spar man tid och pengar.
Om skolministern, Skolverket och landets rektorer bara öppnade ögonen för världen utanför skulle man i ett slag enkelt höja kvaliteten i svensk skola. Det handlar bara om att skifta fokus och se att även i skolan kan IT användas för att bli effektivare. Varför skulle inte skolan kunna vara ”öppen” 24/7 när allt annat nu för tiden finns i en mobil nära dig, när du vill, var du vill.
Varför skulle inte eleverna få tillgång till de bästa lärarna, dygnet runt? Varför skulle inte våra barn få en individuell studietakt? Varför fortsätter vi 2014 att utbilda barnen enligt principer från industrisamhället och vilket år barnen är tillverkade? Alla vet ju att barn är olika och det tar olika lång tid att lära sig. Snart kan de välja ”huslärare” som vi väljer husläkare.
För första gången i världshistorien är det nu möjligt för alla barn att få lära sig i sin egen takt, efter egna förutsättningar. Vi står inför ett paradigmskifte. Allt i skolan som relaterar till tid och rum kommer förändras. Snabbt. De som inte vill se det och desperat håller sig kvar vid den gamla skolan försämrar för varje dag dina barns möjligheter att utvecklas till sin fulla kapacitet.

Nationell IT-strategi för skolan

Visst behövs en nationell IT-strategi för skolan.

Men det blir ingen så länge politikerna har ett föråldrat synsätt på IT. Det är lätt att förstå när Björklunds statssekreterare Bertil Östberg (FP) säger:
– Det enda mått på digital kompetens som finns i dag är digital läsning och där ligger Sverige rätt bra till. Min bild är att det händer väldigt mycket när det gäller tillgång på datorer. Det är ju samtidigt viktigt att lärarna utbildas så att det finns en tanke om hur datorerna ska användas så att det inte bara blir ett marknadsföringsknep, säger han”

Här har skolorna sig själva att skylla. Allt för många har köpt datorer för många miljoner för att muta sina elever. Skolverket har syndat när den nya läroplanen ser ut att ha författats av apples återförsäljare. Varför ska eleverna lära sig handhavande av text, bild, ljud och film för att producera innehåll med IT? När det gäller digital kompetens, är svenska barn de mest kompetenta som någonsin gått på vår jord. Här har skolan lite att tillföra.
Det ligger också något i Östbergs uttalande om ”tanke om vad datorerna ska användas till”. Här har skolorna totalt bortsett från att skolan har en rad fundamentala problem och behov. Som bekant handlar det bla om sjunkande resultat, 20-25% lämnar grundskolan utan behörighet. Lärarna saknar högre lön och status. Ingen vill bli lärare. Intagningskraven är 0,1. Alla klagar och är missnöjda.
Hur vore det om man tog tag i de primära problemen? Det finns inte en IT-satsning i svenska skolor där man anger hur IT-investeringen skall leda till att problem blir lösta och primära behov tillgodosedda. Och snälla, kom inte dragande med EU´s nyckel-kompetenser, 21´th century skills eller augmented reality. Kom igen med meritvärden som ökar från x till y när? Fler lärartimmar till varje elev. Högre betyg.
mellan digtunnelEn nationell IT-strategi kan inte handla om antalet datorer. Den kan inte handla om något, så länge man inte har en målsättning. En nationell IT-strategi kunde vara en gemensam syn på vad IT skall användas till i skolan. I mina öron låter det bättre att lösa dagens problem innan man skaffar sig nya. Snälla, försök se elevernas förutsättningar och behov. Inte lärarnas.
Målen kunde vara:
- Individuell studietakt, inte efter tillverkningsår, inte i samma takt. Grundskolan tar 6,5 år för vissa, 10 år för andra.
- Alla går ut godkända
- Betygen ökar till X
- Meritvärden ökar till Y
- PISA ökar tlll Z
- Alla elever får dubbelt så mycket lärartid.
- Alla behöver inte gå på alla lektioner.
- Lektioner behöver inte pågå i ett klassrum, under viss tid.
- Alla barn ska ha tillgång till de bästa lärarna.
- Alla elever kan välja sina lärare och lärstilar.
Gör en formativ bedömning. Vad skulle krävas för att komma till de här målen? Finns det olika vägar att gå? Om vi inte har pengar till fler lärare, kunde man tänka omvänt hur frigör vi lärartid? Hmm skulle man kunna jobba effektivare med IT?. Hmm om man flippar skulle man frigöra lärartid så varje elev får mer tid med läraren? Kan en elev ha flera lärare i samma ämne?

Nu är den förhärskande synen att eleverna ska använda IT till kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Ett alternativ vore en nationell IT-strategi som fokuserade på vilken (digitala) kompetens politiker, skolledning och lärare behöver för att lösa skolans problem. Hur man utvecklar skolans organisation och arbetssätt.
Här krävs det kunskap om IT-utvecklingens konsekvenser och möjligheter för skolan. Att kunna leda en organisation under stora förändringar. Det krävs kunskap om förankringsprocesser och införandestrategier. Det finns ett stort behov av riktlinjer, policys gemensamma lösningar utbildning och samarbete.
mellan vagskalVi står inför ett paradigmskifte, en strukturrationalisering. Allt går att göra mycket effektivare med högre kvalitet på helt nya sätt. Alla kommer att påverkas. Barnen, deras föräldrar och lärarna kommer vilja gå i den skola som har ett tidsenligt arbetssätt. Marknadskrafterna kommer avgöra vilka som blir den digitala framtidens ettor eller nollor.
Därför behövs det en nationell IT- strategi för att övergången skall bli någorlunda likvärdig. Annars kommer många barn utsättas för ett farligt IT-experimenterande och förlorade år. Det kommer också kosta många miljarder att lära sig hur man inte ska göra. Vilket i och för sig också är en kunskap.

IT-strategens syn på IT-strategier för skolan.

PISA INTE VÄRST!

INGEN HAR KONTROLL
De dåliga siffrorna är inte det värsta med PISA. Värre är det att det tagit 2 år för alla inblandade att reagera. Det är ofattbart att grundskolan som kostar 80 mdr 80.000.000.000:-/år inte har bättre uppföljning (samtliga skolformer 136 mdr/år, 2011).
Det blir ju banalt uppenbart att det vore mycket värdefullt att lägga någon promille av detta på kontroll, uppföljning och statistik. Inte minst för de stackars elever som går flera år innan man upptäcker fel och brister. Det visar tyvärr med all önskvärd tydlighet att ingen har någon kontroll på verksamheten. Varken Riksrevisonen, Utbildningsdepartementet eller ens Skolverket har någon större kontroll. Jag frågade GD Anna Ekström på Skolverket vad som döljer sig i den 3:e största kostnadsposten för skolan på 11,5 miljarder kronor/år. Ingen vet.
VÄRRE BLIR DET
Ingen jobbar heller på hur man skulle kunna frigöra några miljarder till skolan som har brist på allt. Utbildningsminister Jan Björklund har kanske koll på hur det var förra seklet, men har ju ingen aning om vart IT-utvecklingen är på väg med skolan. Det visar sig inte minst i avsaknaden av IT-strategier. Som det är nu tror JB (och skolsystemet med honom) att IT handlar om att barnen behöver veta hut och lära sig källkritik. När övriga samhället använder IT till ökad effektivitet, kvalitet och tillgänglighet betraktar man i skolan IT som ett pedagogiskt verktyg som skall tvingas passa in i den befintliga undervisningen. 
Den nya läroplanen Lgr11 har som central mål att eleverna skall lära sig

” fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram”.

Det är ju löjeväckande. Det kanske var en bra ambition för 15 år sedan. I Lgr11 står det bara om vad eleven skall kunna. Inget om vad lärarna, skolledningen eller förvaltningen skall ha för kompetens för att kunna för att kunna utveckla undervisningen med IT.
IT-SATSNINGAR UTAN MÅL, PLAN ELLER STRATEGIER.
I många kommuner (fler än200) köper man nu i hög takt in bärbara datorer och surfplattor för många miljoner. Det sker för att realisera Lgr11 och allmänt ”vara med i matchen”. Få, om någon skola har i sin IKT-plan/strategi angivit vilka problem man kommer att lösa eller behov som kommer tillgodoses. Där står mest allmänna floskler om EU´s 8 nyckelkompetenser, digitalkompetens och SAMR-modell utan att någon vet vad det innebär. Inget står om ökad kvalitet, resultat, effektivitet, individuell studietakt, öppettider dygnet runt mm
Att man har brist på tid, pengar, lärare, läromedel, lokaler och särskilt stöd, finns det inte angivet i någon behovsanalys eller investeringsplan. Det verkar som man bara blundar för befintliga problem och blint följer läroplanen. Trots att det finns fundamentala problem i skolan, skaffar man sig nu nya problem och har ingen lösning på de gamla. Felaktiga IT-investeringar kommer kosta många miljarder och framförallt förlorade år för många elever i svensk skola.
LÖSNING = RÄTT IT KOMPETENS
Skolans aktörer måste inse att skolan står inför ett paradigmskifte. IT-utvecklingen kommer innebära en nödvändig strukturrationalisering. Alla begrepp som i skolan relaterar till tid och rum måste omprövas. Det är inte en fråga om att behärska apparater och vara källkritisk. Det är en fråga om arbetsmetoder, ny pedagogik och framförallt hur man organiserar verksamheten 2014. När eleverna kan titta på frökens genomgång i mobilen isf att den är inlåst och förbjuden, är vi på god väg.
INGEN KAN RÄKNA
Om grundskolan lågt räknat kunde bli 5% effektivare med IT skulle den årliga besparingen bli 4.000.000.000:-  Troligen är potentialen över 20%, dvs 16 miljarder/år. För att det ska bli verklighet krävs ökad kompetens och IT-strategier för skolan. Här finns lösningen på de 40.000 lärare som SCB uppger kommer saknas 2020. Här finns svaret på lärarnas högre lön och status. Här finns svaret på elevernas motivation. Att skolan känns modern meningsfylld, liknar och förebereder för arbetslivet utanför skolan. 

Väldens bästa skola

VÄLDENS BÄSTA SKOLA SPARAR 16 MILJARDER

Vi har världens bästa skola, ja eller Sveriges bästa skola eller vi är iaf kommunens bästa IT-skola. Förut var vi bäst på penna o papper. Nu ska vi bli digitalt kompetenta, eller ja, eleverna ska bli digitalt kompetenta. De vet ju inte så mycket som vi...
Vi lärare och rektorer behöver inte bli digitalt kompetenta. Det står bara i läroplanen att eleverna skall bli digitalt kompetenta. Vi lärare och rektorer behöver ingen kompetensutveckling. Vi ska få våra bärbara datorer 2 månader före eleverna, så vi är väl förberedda. BrainM
Vi ska komma på själva vad de ska användas till. Kommunen köper bärbara och surfplattor för många miljoner, men det finns inga pengar till hur man ska använda dem. Jo, vi har visst kopierat en annan skola/kommuns IKT-plan. Där står det bla om en modell som en kemidoktor har hittat på. Det är ingen som ägnat sig åt någon källkritik där. Vi gjorde som alla andra. Vi köpte allt rakt av med hull och hår. Vi kallar det augmented reality.
Det är iof ingen som tagit upp vilka problem i skolan som vi ska lösa med IT-satsningen. Inga konkreta mål eller strategier. Vi ska helt enkelt vara med i matchen och surfa på nätet och hitta fakta. Att man i alla andra branscher använder IT till att ökad tillgänglighet och bli effektivare är inget vi sysslar med. Vi ser inte våra elever som kunder. Inte ska väl vi anpassa oss till vad eleverna har för behov och förutsättningar. Vi producerar undervisning efter barnens tillverkningsår. Inte individuella behov. Hur skulle det gå till?
Att 20-25 % inte går ut godkända är inget vi jobbar på. Vårt problem är snarare att det finns för få lärare. Att skolan kostar 80 miljarder och man skulle kunna frigöra stora resurser och bli effektivare är det ingen som tittar på. Den 3:e största skolkostnaden i Sverige under posten "övrigt" är på 11.500.000.000 kronor. Ingen minister, departement, Skolverkets GD, stab eller efter 20 min Skolverkets upplysningstjänst vet vad som döljer sig där.
Att effektivisera skolan med (minst) 20 % som man gör med IT i alla andra branscher skulle frigöra 16 miljarder kronor/år. Men det är det ingen som tittar på. Det är ju bara skattemedel. Vi begär bara högre anslag nästa år. Varken Regeringen, Skolministern, IT-ministern, Skolverket, Skoinspektionen eller för den delen Riksrevsionen har någon plan, idé eller strategi hur IT skulle kunna effektivisera skolan och frigöra många miljarder.
Nej, för i skolan ser vi bara IT som ett pedagogiskt verktyg. Vi skall nog hitta på ett sätt hur IT skall passa in i min undervisning. Inte skall väl vi anpassa undervisningen och ändra arbetssätt, metoder och hur vi organiserar skolan bara för att världen utanför skolan gör det.

Fler artiklar...

GTranslate

Swedish Chinese (Traditional) English French German Hindi Japanese Thai

NÄTRASTVAKTEN

DIN DIGITALA RÅDGIVARE

Första 15 min är gratis.
Därefter 500:- + moms/15 min.

KLICKA HÄR

Tekniska krav: Webbläsare..
Kamera, mikrofon och projektor gör det mycket bättre.
Betala med Swish eller kort via PayPal.
(Boka tid direkt i min kalender här.)
Go to top